Promenix

Idag gick jag från da hood till skolan. Det tog 60 minuter. Hemvägen tog bara 50! I morgon ska jag se om jag kan komma ner till 45. Så spännande kan man ha här.
Kvällen har tillbringats med småbarnsmamma och tillhörande barn samt småbarnsmammans kompis. Mycket trevligt; vi har ätit scones med grape-marmelad och druckit te. Småbarnspappan får vara ute och leka med sina kompisar på student-nation. Tant som jag för tillfället är så ska jag nu gå och lägga mig och titta på dum-tv på nätet. Klockan är ju ändå halv elva!

AAAARRRRGHHH!!

Tur att jag ska till knasdoktorn i morgon så att jag kan få lära mig att tänka positivt för det skulle jag behöva just nu!!!! Och jag får väl skylla mig själv som vanligt. Det gör ju hela saken ännu värre.

Nähä, så enkelt skulle det väl ändå inte vara.... Tydligen är det någonting som fattas och CSN vill inte alls ge mig några pengar.... Det kan vara skolan som inte skickat in min studieförsäkran. Det kan vara CSN som inte tycker att jag har tagit mina poäng, men vad jag ska ha räknat ut så ska det inte vara några problem. I morgon blir det ett ringande och ett mötandes (om någon på skolan har tid att mötas med mig). Hade tänkt åka hem redan på torsdag, men det verkar skita sig lite. Då är väl allt som det ska!

Kursstart

Efter många dagars förkylning blev jag äntligen såpass frisk att jag kunde gå på den högtidliga, årliga kräftskivan. A.K.A följde med, likaså Lakritstrollet som såg lätt äcklad ut när jag åt huvudsmöret. Efter det blev det taxi till Ölstället och sedan promenad vidare till A.K.A där vi frossade i Buffy till tidig morgon. Gårdagen blev lugn och sansad och avslutades med natt-tåget uppåt landet. Sedan följde sju timmar juridik för psykologer och ett litet grupp-arbete. Bra att de inte låter oss förslappas i början. Sedan vidare till da hood och småbarnsfamiljen, lek och bullbak med ett litet barn och storhandling med ett ännu mindre barn och med världens största vagn. Nu blir det renskriva protokoll inför handledning i morgon (som kommer att gå åt skogen) sedan blir det sova. Klockan är 20:50 och jag känner mig redan färdig för sängen.
Ja, och dispensen är godkänd, studieförsäkran inskickad och pengar på väg!

Sjuka....

Dum-förkylningen vill aldrig gå över. Det var inte riktigt så här jag hade tänkt planera min sista vecka innan terminsstart. Jag hade tänkt försöka få lite ordning på min lägenhet, träffa lite vänner, göra lite kompletteringsuppgifter.... Det sket sig fullständigt, men i morgon måste jag vara frisk, eller iaf låtsas, för då är det årets kräftskiva! Både A.K.A och Lakritstrollet ska följa med och det ska bli så trevligt, så trevligt! Dessutom fick jag idag besked på att jag klarade tentan som jag inte var säker på, så nu är den kursen klar. Som jag brukar säga, allt går att ordna med bra svada och livlig fantasi!
Nu, vila mer i sängen....

Pest-test

Igår begåvningstestade jag ett barn och filmade hela kalaset för att jag senare ska kunna ha handledning. Det där barnet lär inte få några större besvär i framtiden om detta inte gör riktigt dumma val. Värre ser det ut för mig; jag presterade inte riktigt lika bra. Idag blir det till att gå till skolan och le fint och be snällt och hoppas att de har överseende med mitt misslyckande. Sedan blir det tåg till Södern. Det ska bli väldigt skönt att komma hem; just nu är jag seriöst trött på allt vad resor heter.

Etiskt dilemma

Idag blev jag delgiven en historia om en man som försökte muta sin psykolog med en halv miljon kronor för att denne inte skulle ge utlåtandet att mannen ifråga borde bli inlåst. Undrar hur man skulle gjort i en sådan situation? En halv miljon är ju ändå ganska mycket....

Pestival!

Nu är jag i Hufvudstaden och har tillbringat en trevlig kväll med Majsan då vi ordfascistade låt-texter, och en trevlig kväll med Dramatikern då vi maratonade Lyxfällan och åt vindruvor. Senare i eftermiddag blir det begåvningstest av barn och därefter tåg till Uppsala. I morgon blir det tåg till södern och det kommer att bli fantastiskt apjobbigt att ta sig från centralen och hem med tanke på pop-stjärnor med tillhörande fans som ska stå och hålla på på stan. Usch, säger jag bara. En fördel med pestivalen är att man får plats på sina bästa uteserveringar som inte ligger i centrum. Som tur är.

Igår dog min dator. Igen. Den måste vara inkopplad hela tiden och om den inte är det så dör den och då måste den laddas i någon dag innan den fungerar igen. Så igår hade jag en spännande stund i da hood, med varken radio, tv eller dator, och inte heller någon bok eller annat som jag hade kunnat roa mig med om jag hade varit i min egen lägenhet. Dessutom var jag förkyld så jag orkade inte gå ut. Sov gjorde jag iaf. Men inte har det hjälpt mot snoret. Dator-ödet gjorde att jag inte kunde fullfölja mina restuppgifter, men det har jag tagit igen en del i skolbiblioteket där jag har suttit och smittat ner datorhörnan i sisådär två timmar. Testväska är iaf hämtad, tillika kamera så i helgen ska det begåvningstestas barn. Men först ska jag äta något och sedan ta mig till Hufvudstaden för att besöka min goda vän Majsan.

Tenta-dag

Idag har jag skrivit två tentor. Den ena var klockan åtta och tre minuter över var jag färdig. Jag skulle bara skriva ett litet deltest i en stor tenta och det var sant- och falskt-frågor och Lakritstrollet hade förhört mig på de gamla och det var samma nu så jag kunde dem utantill. Sen fick jag sitta och vänta till halv nio innan jag fick gå och då hann jag skriva utkastet till mitt stipendiesökarbrev. Sen klockan ett hade jag min andra tenta och den tog två timmar och där hittade jag på lite som vanligt. Och vissa saker kunde jag. Klarar jag inte den är det tack och ajöss för studier till hösten. Tentavakten såg iaf glad ut när hon såg mig andra gången på en dag, och min kursansvariga ropade glatt "nämen är det inte Bällsten!?" när jag kom in och terrade henne om rester klockan halv nio i morse så de har tydligen kul. Men de skrattar nog mer åt mig än med mig. Såna är de. Allihop.
Nu ska jag skriva ihop en annan liten rest och förhoppningsvis skicka in den sen ska jag vila min förkylning och äta soppa. Det blir nog bra det.

Tråksala

Nu sitter jag i en lägenhet i da hood i Tråksala och tycker lite synd om mig själv för att jag är alldeles förkyld och febrig. Var nere på min bästa nya Tråksala-affär; "Grönsakshuset" och handlade tusen miljarder persilja och vitlök som fick vara med i min potatissoppa tillsammans med en massa kryddor så kanske, kanske kan jag få svettas ut all förkylning till i morgon bitti klockan 8 då jag ska skriva min första tenta.
Det gick inte så bra att plugga på tåget; mitt huvve gjorde så ont att jag mest satt och grät och sen fick jag skämma ut mig i restaurangvagnen då jag gråtandes fick be om en värktablett. Den ena personalen var snäll, han kom med en tablett som han hade i sin ryggsäck och så sa han att han inte fick ge mig en sån, men att han kunde lägga den på bordet så kunde jag ta den om jag ville. Men jag fick inte säga tack, för han hade inte gett den till mig. Sen blev det lite bättre.

Tåg

Sitter på tåget. Lyckades byta plats från en vagn full med barn till en vagn med två hundar. Hundarna skriker iaf inte, vilket är en fördel när man har feber och sprängande huvvevärk och försöker tentaplugga. Undrar hur det kommer sig att jag alltid hamnar med barnfamiljerna? Är det straffet för att jag åker sista minuten, eller? Nu ska jag koncentrera mig på att hålla ihop mitt huvve så det inte sprängs.

Om två timmar ska jag ta tåget till Tråksala, och jag är alldeles, alldeles förkyld. Allt går verkligen precis som jag har tänkt mig.... Ja, ja, nu ska jag iaf få se Days.

Hemma, igen, typ....

Så har man kommit hem från London och i morgon bär det av till Tråksala för omtentor och barn-tester. Ett sista försök att få tillgång till Uppsalas fina utbildning i höst. Vi får se hur det går.
Kommer hem igen på måndag och söndagen efter det bär det av igen. Nu är jag jävligt trött på att åka tåg och funderar helt sonika på att bara stanna där uppe de fem veckor jag (förhoppningsvis) kommer att vara där. Vill folk träffa mig får de helt enkelt åka dit! Men det har jag ju sagt förr, och det har gått sådär.... Nu ska jag plugga och äta vinägerchips!

Bästa snackset!

Jag har sett att riktiga blogg-tjejer lägger ut vad de har shoppat och vad de har ätit, så jag kör en kombinerad version.

Vad ska man med gamla hus och stora klockor till när man kan gå till Poundland och Primark i Croydon där slipper man alla stora gator och alla människor? Jag älskar helt enkelt Poundland; allt för 1 pund! Så nu ska Lakrtitstrollet och Dottern få vars en tandborste och schampoo. Jag köpte även märkpennor, hårsnoddar, balsam och, sist men inte minst, vinägerchips.
Annars har det varit lugnt här; det mest spännande var nog på caféet där en tysk lite turist hade lyckats låsa in sig på dass så brandkåren fick komma iklädda hjälmar och med slägga.

Vi hade iaf tur med vädret....

....och de avstänga tunnelbanelinjerna. Jag kom inte riktigt dit jag ville komma, men jag har fått en bra i kurs i proffs-shoppande av Lill-skiten. Inte för att det gav några resultat för min del, men moren köpte sig minsann en liten hatt! Shoppa kan ju vara bra att kunna. Kanske. God mat åt vi igår och vi fick även åka bussen hem till förorten vilket innebar en heltäckande sightseeing; allt från slott och herresäten till rena Loach-land. Idag ska vi hålla oss i Croydon och idag tänker jag smita iväg någon timme för mig själv; familjen i all ära, men att umgås med folk 24 timmar om dygnet är inte riktigt min grej. I morgon Malmö.

Ömma fötter

Nu sitter vi och dricker lite vin och äter ost och vindruvor och jordgubbar och tittar på Super-nanny. Skönt att vila fötterna efter en lång dag på stadens gator. Systern tog oss till sin favoritaffär och där höll jag på att få ett lätt inslag av panik, men de billiga priserna fick mig att härda ut. Man kan säga att jag har shoppat; strumpor, trosor, t-shirts och en skjorta. Regnat har det gjort, så vi har också tillbringat en del tid i tunnelbanan.
Dagens finaste upplevelse var när lill-skiten följde en blind man från tunnelbanetåget till Mc Donalds och lämnade honom där fint vid väggen. Kanske var det fel Mc Donalds. Det kan ingen veta. Men vi tror det.

London

Sitter i systerns soffa och kollar dum-tv i Croydon. Kom fram igår och då blev det mest soffhäng och senare på kvällen mat och en öl ute och jag fick även möjlighet att köpa de efterlägtade vinägerchipsen. Idag blir det storstadsbesök! Men först frukost.

Rotfyllning

När ens tandläkare tittar på röntgenplåten och säger "oj då" så vet man att det är illa. Nu måste jag byta tröja för bedövningen ville inte riktigt ta och jag svettas lite när det gör ont....

Hemma, på riktigt.

Jag bor i ett råtthål just nu. Men det är MITT råtthål. Andra kanske inte förstår det, för jag har varit deras gäst och de har deras egna hem, men inatt är första natten sedan augusti 2008 som jag sover i en egen lägenhet! Det är bara en madrass på golvet och en massa kartonger, men det är MITT. Nu ska jag kolla nån kass skräckfilm på datorn och bara mysa. Så jävla gött! Snart måste jag bo hos folk igen och det tar emot....

Hemma

Så var man i södern igen, efter en spännande helg. Visst hade jag hört rykten om att festivalen skulle innebära en och annan hippie, men att det skulle kunna finnas så många på ett och samma ställe trodde jag inte var möjligt! Jag har aldrig sett så många dreads och jembetrummor och etnobyxor och fridansare i hela mitt liv, och då bor jag ändå i ett område där det finns ganska många.... Lite skrämmande var det, tills jag fick möta de inavlade bypojkarna; då fick jag perspektiv på det där med obehagligheter och hippiesarna kändes plötsligt väldigt harmlösa. Nu ska jag tentaplugga och ringa tandläkaren och vila upp mig lite så att min begynnande förkylning inte förstör min London-resa. Jag återkommer med fler historier om detta norrlandsäventyr!

Festival!

I morgon blir det paus från det hårda livet som akademiker och det bärs av till norrskogarna! Då ska det spelas musik och lyssnas på musik och bos i tält och ätas vita bönor. Någon större friluftsmänniska har jag väl inte varit de senaste åren och aldrig har jag varit på en festival med mer än 500 personer, men det ska nog gå bra ändå! Broren har lånat ut både tält och ryggsäck, så det är rejäla grejer och inga halvmesyrer.
Hörs i nästa vecka.

Uppdatering

Så har jag fått tillbaks min lilla lägenhet. Där finns nu en madrass och lite tomma folkölsburkar och ett och annat köksredskap. Resten står i vindsutrymmet, som efter ett inbrott har fått fler saker i sig än vad det hade innan. Spännande, jag trodde att det skulle fungera tvärtom.... Nåja, i dagarna blir det packning både för flytt av saker och för Urkult-resa. Med både tält och sovsäck. Trots allt detta har jag inte glömt bort min yrkesroll och tittade därför idag på Shutter Island. Läkarna och psykologerna där använde sig av en mycket intressant teknik som jag tänkte att jag skulle prova på någon gång när jag har byggt ett mentalsjukhus på en ö. Kanske Ven. Eller möjligtvis Bornholm.