Pust....

Jag vet inte riktigt hur jag ska sammanfatta den här dagen. Ska jag skriva om tentan, bussresan, de trevliga människor jag träffat, att jag känner en kille som är med i Dansbandskampen, eller skammen över att jag faktiskt tittar på Dansbandskampen? Jag tror jag börjar från början, om någon har ork att hänga med ett tag?

Igår läste jag böcker mest hela dagen men tog på kvällen en liten paus med Per Flys Dråpet och grät mig fördärvad en stund. Sen fortsatte jag läsa till ca 01:30 och så somnade jag vid 03:30 och gick upp 08:00 för att sedan ta bussen till Uppsala 09:18. på bussen var jag alldeles ensammen bortsett från chauffören, som var jättetrevlig och som var lika förbannad som jag på Uppsala Lokaltrafik. Han körde bussen ända till Skolsta (som nog inte finns egentligen) där jag fick byta buss. 11:15 var jag framme i Uppsala och då hade en timme och 45 minuter på mig innan tentan. På den tiden hann jag få mensvärk, handla sprit, gå till apoteket, tacka kapitalismen och läkemedelsföretagen för fantastiska droger, äta en fika och plugga lite till. Sen gjorde jag tentan, och hur den gick vet inte jag för det är inte jag som rättar; hade jag rättat hade jag fått mer än alla rätt och en guldstjärna i kanten. I alla fall, 15:45 var jag färdig med tentan och 17:15 skulle min buss gå tillbaks till skogen. Jag passade på att ta en sketadyr öl på en högljudd pub och pratade lite med A.K.A i tillifånen och sen gick jag till bussen som skulle ta mig hem. Den vägen med bil tar 45 minuter, den här resan skulle ta 2 timmar och 20 minuter och när jag väl satte mig så blev jag pissnödig. På bussen satt en ekonomistuderande skejtare som skulle på samma håll som jag så vi tog oss tillsammans till busskuren i Skolsta (som fanns ännu mindre på kvällen) och där sade han förskräckt: "Fan, du har ingen reflex!". "Nä", svarade jag, en aning skeptisk; reflex för mig är mer fågelskådare än skejtare, men det visade sig att det var för att bussen skulle stanna. Tydligen anser vissa att det är bra att ta bort gatlyset ca 300 meter innan busskuren, så att där är kolsvart och chaufförerna blir sura om man inte har reflex. Men då lärde skejtaren mig hur man gör på landet: man sätter igång mobiltelefonen och viftar med den när den lyser, och jag insåg att jag faktiskt hade en liten, liten reflex i min fick så jag viftade med den. Där stod vi och viftade och bussen stannade.... Nu har jag kommit halvvägs och är trött i händerna. Eller, jag vill dricka öl och kolla på Per Flys Bänken. To be continued....